by Idag röstade riksdagen för andra gången ja till att ändra grundlagen.
Från och med den 1 januari 2023, blir det straffbart att publicera sekretessbelagda uppgifter som skadar Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, som till exempel NATO eller FN.
Dagens Juridik rapporterar i en artikel om att mediabranschen varnar för att lagförslaget kan leda till att granskande journalistik tystnar.
”Lagförslaget har mött hårt motstånd från mediebranschen där kritiker varnar för att lagförslaget kan leda till att granskande journalistik tystnar då Säpo kan komma att utreda reportrar som publicerar sekretessbelagda uppgifter som skadar Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Kritiker reagerar inte minst mot att det är ytterst luddigt hur lagen ska tillämpas i praktiken.
Enligt regeringen finns det luckor i den svenska spionerilagstiftningen som gör att känsliga uppgifter måste skyddas bättre, med tanke på internationella samarbeten som Nato eller FN. Regeringen vill alltså att brottet utlandsspioneri, obehörig befattning och vårdslöshet med hemlig uppgift införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Detta innebär exempelvis att det blir straffbart att röja en uppgift som kan skada Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation.”
Enligt samma artikel, hävdar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke att lagen kommer att ge myndigheterna rätt att stoppa radio- och TV-sändningar.
”Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke uppger i en debattartikel i Svenska Dagbladet att tankegångarna i lagförslaget påminner om maktutövningen under 1800-talet då kungen på mycket lösa grunder kunde ”dra in utgivningsbeviset för tidningar om de bedömdes vådliga för säkerheten eller på annat sätt smädliga”.
Han pekar även på propositionen om en ny radio- och tv-lag 2019 då regeringen beklagade att det saknades en möjlighet att återkalla ett tillstånd för radio- och tv-sändningar ”vars innehåll utgör en fara för Sveriges säkerhet”. Enligt det nu framlagda förslaget, som handlar om just en sådan möjlighet, behöver det inte ha uppstått en faktisk skada, utan återkallelse av tillstånd ska kunna ske om det förelegat ”en viss sannolikhet” för skada och att det är ”rimligt från objektiv synpunkt att förvänta” att det uppstår en risk för Sveriges säkerhet, uppger Funcke i SvD Debatt.
Han pekar även på att systemet med ansvarig utgivare kommer rundas då bedömningen även ska innefatta ägarförhållandena och vilka som finansierar innehållet.”
Källa:
