DEN UTREDNINGEN SKA BLI INTRESSANT ATT LÄSA

Men tur nog väger i alla fall rotorbladen alltid uppskattningsvis minst något ton mindre än när det var nytt, då detta nöts bort och resulterar årligen i hundratals ton härliga mikroplaster med hormonstörande bisfenoler i naturen enbart i Sverige.

I Sverige finns det idag närmare 5 000 vindkraftverk. Ett enda rotorblad kan väga över 20 ton, vilket innebär att bladen till ett enda vindkraftverk kan väga över 60 ton.

Om vi uppskattningsvis räknar med att bladen till varje vindkraftverk i genomsnitt väger 30 ton, innebär det att alla rotorblad i Sverige sammanlagt väger 150 000 ton. Sedan tillkommer naturligtvis också den mängd glasfiber som används till övriga delar av vindkraftverkens konstruktion. Enligt energimyndigheten hade det under slutet av 2021 använts 300 000 ton glasfiber till Sveriges alla vindkraftverk.

Om 10% av rotorbladen slipas loss av väder och vind under den uppskattade livslängden om 20 år, innebär detta som exempel 15 000/20 = 750 ton mikroplaster med 30 % bisfenoler per år.

Men, det finns inte särskilt många tillförlitliga studier om detta. Särskilt inte för Sverige – som har ett betydligt mer nötande klimat med mycket låga temperaturer och stora mängder is och snö, som innebär ett avsevärt högre slitage på bladen än på platser där det främst regnar.

Enligt Helen Karlsson, docent i miljömedicin vid Linköpings universitet, vet ingen hur mycket mikroplaster som sprids från vindkraftverken eller om Bisfenol A kan frisättas från mikroplasterna och tas upp av fiskar, djur och människor.

”vindkraftsindustrins uppgifter skiljer sig väsentligt från de få oberoende vetenskapliga studier som beräknat spridning av mikroplaster från rotorbladen”

”vanligt förekommande rotorblad som används idag är uppbyggda av epoxy-resin innehållande upp till 30 procent Bisfenol A (BPA), ett hormonstörande ämne som av EU är listat som särskilt farligt, ett ämne där Europas livsmedelsverk (EFSA) år 2021 föreslagit en dramatisk sänkning av tolerabelt dagligt intag samt där EU år 2022 föreslagit ett förbud för användning av Bisfenoler tillsammans med ett stort antal andra toxiska kemikalier från och med år 2030.”

”Då ingen idag säkert vet om eller hur mycket mikroplaster som sprids från vindkraftverken eller om Bisfenol A kan frisättas från mikroplasterna och tas upp av fiskar, djur och människor bör vi tills vidare använda oss av försiktighetsprincipen och invänta mera kunskap innan flera verk i dessa material installeras. Förslagsvis genom studier av mark, vatten, sediment och vattenlevande djur i befintliga vindindustriområden. ”

Det kan således vara mycket mindre eller mycket mer mikroplaster som sprids. Med tanke på den oerhörda hysteri som råder kring att bygga så många vindkraftverk som möjligt överallt – och de pengar detta genererar för tillverkarna, förefaller det senare inte vara osannolikt.

Dessutom tillkommer naturligtvis även miljöpåverkan i form av insekter, fåglar och framför allt rovfåglar som dödas av bladen – vilket innebär ett ytterligare slitage – som mig veterligen inte alls studerats i detalj och ute i verkligheten.

Upptining med varmvatten och glykol från helikopter på de som frusit och tinas upp på detta sätt, där det förekommer – innebär naturligtvis också en ytterligare miljöpåverkan och ökat slitage på rotorbladen genom temperaturspänningar.