by Idag publicerade SVT ännu en propagandistisk artikel, med grava sakfel, för att marginalisera de för regimen icke önskvärda.
Istället för att sakligt informera, har artikeln som syfte att marginalisera de som inte vill injicera sig med de experimentella mRNA-preparaten. Allt för att försöka stävja den allt mer växande oppositionen mot vaccinbevis, tvångsinjicering och det ohyggliga slöseriet av skattemedel, som bara gynnar läkemedelsbranschen och globala företag.
Tillvägagångssättet är det vanliga, dvs att associera motståndaren eller fienden med en icke önskvärd grupp eller dålig egenskap.
SVT associerar här de som inte vill injicera sig, med dels socialt utsatta och dels med att de är ohälsosamma rökare eller alkoholister – som fortsätter med sitt självskadande beteende, att röka och vara alkoholister – trots att alla vet att det är farligt.
”Enligt Folkhälsomyndigheten finns det en koppling mellan socialt utsatta grupper och en låg vaccinationsvilja, men orsakerna till att man inte vill vaccinera sig varierar.
– Det finns grupper där vi vet att vi har svårt att nå fram, oavsett vilket typ av budskap det gäller inom folkhälsoområdet. Det kan handla om alltifrån rökning till alkohol, säger Anders Tegnell.”
Genom att marginalisera dessa till obildade människor med låg social status, som dessutom röker och är alkoholister – och därmed är ovetenskapliga och irrationella, skapar SVT en alternativ bild av verkligheten, där de protesterande framställs som så oattraktiva och icke önskvärda som möjligt, för att inga fler skall ansluta sig och för att folk ska byta sida, så att de inte riskerar att associeras med någonting mycket dåligt.
Det är också av detta skäl som SVT aldrig någonsin nämner att det finns tusentals forskare som dragit helt andra slutsatser än vad Pfizer och Moderna gjort – som vill sälja sina injektioner mest av allt. Om de inte ville agera redskap åt läkemedelsindustrin, hade de lyft fram Rober Malone, som till och med uppfunnit uppfunnit teknologin bakom mRNA-injektionerna. Men istället osynliggörs han, liksom Läkaruppropet i Sverige och tusentals vetenskapliga studier som går emot det gällande narrativet.
Av artikeln, framgår det också med all tydlighet, att detta är något som även myndigheterna och tjänstemannen Anders Tegnell gör medvetet, så tillvida Anders Tegnell på något sätt inte är intellektuellt handikappad.
”Anders Tegnell känner inte till något fall där misstänkta biverkningar av vaccin upptäcks flera år efter injektion.
– Vaccin har extremt sällan långsiktiga biverkningar. Att man skulle få symtom åratal efter en vaccination har aldrig hänt och det är väldigt svårt att förstå hur det skulle gå till, säger han.”
Att vacciner extremt sällan ger långsiktiga biverkningar, kanske är sant, men det skulle också kunna bero på att långsiktiga biverkningar är mycket svåra att härleda och kräver åtskilliga djurförsök – där användandet av den aktuella substansen kan isoleras från andra påverkande faktorer. Dessutom kan olika substanser i kombination ge ytterligare reaktioner och biverkningar.
Det stora felet Anders Tegnell framför allt gör, är att jämföra de nya experimentella mRNA-preparaten – som endast existerat under drygt ett år, med vacciner – som funnits i över tvåhundrafemtio år.
mRNA-preparaten som Tegnell gravt felaktigt likstället med vacciner, har inte ens genomgått fertilitets- eller karcinogenitetsstudier. Sådana studier kan inte ha gjorts, eftersom de minst pågår under försöksdjurets hela livslängd. För råttor är livslängden två år.
Eftersom preparaten inte ens har funnit tillgängliga under mycket längre än ett drygt år, och än mindre att mRNA-teknologin aldrig använts i något annat läkemedel, är det fullständigt irrelevant och dessutom ovetenskapligt att göra den jämförelse som Anders Tegnell gör.
Ingen kan ännu känna till biverkningarna på lång sikt, dvs efter flera år.
Att det hittills, till och med 2022-01-26, redan inkommit och registrerats 96 145 rapporter om misstänkta biverkningar för de injektioner som används mot covid-19 i Sverige, är däremot mycket illavarslande. Detta särskilt som färre än 10% av alla allvarliga biverkningar brukar rapporteras. För mindre allvarliga biverkningar är underrapporteringen ännu större.
96 145 är fler biverkningar än för alla de cirka 25 000 olika läkemedel och substanser sammantaget som använts i Sverige under de senaste TRETTON åren före 2021.
Av dessa utgör 9 388 allvarliga biverkningar, varav 369 dödsfall.
Läkemedelsverket själva, definierar allvarlig biverkning enligt följande:
”En allvarlig biverkning är en sådan som leder till döden, är livshotande, nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering, medför missbildning eller är annan medicinskt viktig händelse.”
För samtliga vaccinationer mot andra sjukdomar, som det vaccineras mot i Sverige, har det totalt från 1965 och fram till den 23 september 2021, inkommit 28 684 rapporter om misstänkta biverkningar, varav 121 dödsfall. De tre injektionerna har således orsakat ÖVER TRE gånger fler biverkningar och ÖVER TRE gånger fler dödsfall.
Artikeln från SVT och Anders Tegnells uttalande, utgör därför ingen annat än ovetenskaplig och osaklig propaganda.
Se även:
Källor:
https://www.svt.se/nyheter/tegnell-om-ovaccinerade-det-ar-orimligt-att-na-hela-befolkningen-1
Årsrapport för misstänkta biverkningar 2014. Enheten för läkemedelssäkerhet. Uppsala: Läkemedelsverket; 2015
Årsrapport för misstänkta biverkningar 2013. Enheten för läkemedelssäkerhet. Uppsala: Läkemedelsverket; 2014
Årsrapport för misstänkta biverkningar 2012. Enheten för läkemedelssäkerhet. Uppsala: Läkemedelsverket; 2013
http://web.archive.org/web/20120505053323/http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2012/Inrapporterade-biverkningar-2011/
http://web.archive.org/web/20120627111041/http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2011/Halso–och-sjukvardens-inrapporterade-biverkningar-2010/
http://web.archive.org/web/20120627110236/http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2010/Rapporterade-biverkningar-2009/
Årsrapport för misstänkta biverkningar 2008. Enheten för läkemedelssäkerhet. Uppsala: Läkemedelsverket; 2008
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18825377/
